Hållbarhetsredovisning har blivit en alltmer accepterad och etablerad redovisningsform bland företag. Detta har visat sig inte minst genom att den svenska regeringen införde ett krav år 2008 på att samtliga företag med statligt ägande ska upprätta en hållbarhetsredovisning samt få den externt granskad. Denna redovisningsform har successivt börjat vinna mark och allt fler företag har börjat upprätta hållbarhetsredovisning vilket revisionsbranschen känt av i form av ett ökat antal granskningsuppdrag. Revisionsbranschen tillämpar idag granskningsstandarden Revisionsrekommendation 6 (RevR 6) för granskning av hållbarhetsredovisningar och med anledning av att företag allt oftare önskar ett externt bestyrkande av sin hållbarhetsredovisning finns det ett behov av en väl fungerande granskningsstandard. I denna studie strävar vi efter att kartlägga drivkrafterna bakom företags upprättande av hållbarhetsredovisning.

Diskussionerna om ?granskning? av miljö- och hållbarhetsredovisningar har i Sverige funnits sedan mitten av 1990-talet. Specialistrevisorn Lars-Olle Larsson menar att efterfrågan ökar angående bestyrkta hållbarhetsredovisningar. Detta på grund av de ökade kraven från organisationer som Global Reporting Initiative (GRI), Förenta Nationerna (FN) och Amnesty International. Med andra ord har uppmärksamheten riktas mot såväl företagens samhällsansvar som den enskilda revisorn och revisorsprofessionen.Det finns en pågående forskningsdebatt som grundar sig på struktur kontra bedömning i revisionsprocessen.

This thesis examines the establishment of auditors as third party assurers of sustainability reports in Sweden. This is done through a qualitative case study that examines the subject from both a preparer?s and an assurer?s perspective. Empirical data was analyzed using a combination of agency- and legitimacy theory. The study reaches the conclusion that sustainability reporting companies in the study demand a verification service for reported sustainability data in order to increase creditability, meet increased stakeholder demand and increased accounting complexity.

Sedan år 1990 har medeltemperaturen i Sverige ökat med en halv grad. Denna temperaturhöjning är inte naturlig utan beror på människans moderna livsstil. I och med detta blir det viktigt för företaget som producent att hitta nya tillvägagångssätt att förmedla sin medvetenhet om företagets påverkan på miljön. Den frivilliga hållbarhetsredovisningen kan vara ett sätt. För att denna ska förmedla en så hög trovärdighet som möjligt kan den granskas och bestyrkas av en oberoende part, i de flesta fall av en revisor.Syfte:Syftet med denna studie är att utreda vilken roll revisorer har i hållbarhetsredovisningen och hur dessa anser sig kunna påverka hållbarhetsredovisningens utveckling.Genomförande:Studien har genomförts genom att koppla ihop olika teorier och modeller med den empiriska information som vi samlat in i form av intervjuer.